Meny
P-pillret har fyllt femtio. Till mångas glädje och lycka, till andras förbannelse, och ingen annan medicin har väl diskuterats och rört om i grytan lika mycket. Skulle möjligen vara hormonbehandling i klimakteriet då…
Nu fyller p-pillret 50 år. Grattis, säger många – men inte alla.
Artiklar om p-piller är sällan positivt vinklade. Ofta är de också helt missvisande. Det skrivs för det mesta om minskad sexlust, viktökning, ångest och depression. Ingenting om de stora hälsofördelar som finns.
I Svenska Dagbladet den 22 april i år stod det att läsa:
”En ny generation kvinnor väljer bort p-piller av rädsla för hormoner. Och forskningen ger dem delvis rätt. Varför tog det 50 år att bevisa att något som används av 100 miljoner människor ökar risken för psykisk hälsa och självmord?”
Citatet refererar till en dansk registerstudie som rapporterar en riskökning för självmord på 2-3 gånger bland de som använder p-piller. En riskökning på 2-3 i en epidemiologisk studie är ett gränsvärde för om resultatet över huvud taget är värt att rapportera. I det här fallet handlar det om 12 extra självmord på 1 miljon kvinnor. Metodiken kan inte heller bevisa att det är hormonbehandlingen som lett till självmord – och om orsaken vore hormonbehandlingen skulle 20 000 kvinnor behöva låta bli p-piller i 5 år för att rädda 1,2 liv.
Dagens Nyheter har spätt på genom att skriva: ”Trots att en halv miljon kvinnor i Sverige använder hormonella preventivmedel är forskningen nästan obefintlig.”
Det är faktiskt inte sant. Det finns nog inget läkemedel som är så välstuderat som p-piller. Det krävs enormt mycket underlag för att de ska godkännas, kraven är oerhört stränga, säger Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi. Och, säger hon, det spelar rakt i händerna på abortmotståndare och krafter som vill begränsa kvinnors rättigheter. Preventivmedel ger kvinnor frihet. Men kvinnor som mår bättre av p-piller syns aldrig i debatten – och de är många.
Studier visar att en del kvinnor påverkas negativt, andra mår bättre, medan de flesta faktiskt inte märker någon större skillnad på humöret. Alltför sällan handlar artiklarna om de hälsofördelar som hormonella preventivmedel kan föra med sig. De kan rädda liv, exempelvis i behandlingen av endometrios, de kan hjälpa vid smärtsam mens, svår akne och PMS. Hormonerna ger också ett bestående skydd mot cancer i livmodern, äggstockarna och i tjocktarmen. Att i stället inte använda preventivmedel alls leder till en verkligt ökad risk för oönskad graviditet som kan förknippas med livshotande risker som graviditetsrelaterade blodproppar och utomkvedshavandeskap.
Gynekologen och docenten Helena Kopp-Kallner har i en studie frågat 1 000 kvinnor om deras vanor när det gäller preventivmedel. Det visade sig att 1 av 10 kvinnor inte använder preventivmedel alls, trots att de inte planerar någon graviditet. Samtidigt har Sverige högst aborttal i Västeuropa. Numera finns det appar på marknaden som menar sig kunna räkna ut kvinnans säkra perioder och när hon har ägglossning – men Helena Kopp-Kallner menar att det är rena 1800-talsmetoden och inte alls säkert. Effekterna syns i ökade antal oönskade graviditeter och ökande antal aborter.
Larmjournalistiken kring hormonella preventivmedel stämmer inte överens med vetenskaplig evidens – dagens influencers och sensationsjournalistiken i seriösa tidningar behöver nyansera debatten. Deras tolkningar av medicinska forskningsresultat är på väg att bli en onödig hälsofara.
Av Ingemo Bonnier
