Meny
Text Ingemo Bonnier
Vi behöver forskning för att få svar på sjukdomens gåtor, vi behöver få fram mediciner och behandlingar för olika tillstånd. Vi behöver alltid veta mer – och nu kan du vara med och hjälpa till.
När man donerar pengar till forskning inom ett område man är intresserad av så hamnar pengarna ofta i den stora potten av grundforskarpengar. Det är inte fel i sig, grundforskningen har givetvis stor betydelse, men vi vet också att kliniska studier med försökspersoner är oerhört viktiga och betydelsefulla för att den medicinska kunskapen ska gå framåt och hjälpa människor till bättre hälsa. Vi vet ju numera till exempel att kvinnors hjärthälsa länge varit eftersatt i forskningen, det har inte alltid varit självklart att kliniska studier ska göras även på kvinnor. Man trodde att man kunde extrapolera resultaten från män till kvinnor. Det kan man inte.
Karin Schenck -Gustafsson, kardiolog och professor vid Karolinska Institutet, menar att den kliniska forskningen är den viktigaste pelaren i att utforma nya behandlingar.
– Vi ser hela tiden det enorma behovet av klinisk forskning genom våra studier på patienter. Verkligheten är ju på kliniken, det vill säga på verkstadsgolvet. Där kan man också se till att det nödvändiga köns- och genusperspektivet tas tillvara. Det är ganska få av upptäckterna inom grundforskningen som de facto får klinisk tillämpning. Det tar många år innan man vet ifall och om de alls har betydelse.
– I stora organisationer går det mesta som doneras till just grundforskning, men de kliniska studierna är i stort behov av medel, säger Karin, och pekar på att om den kliniska forskningen trängs undan är det en avsevärd risk att patienterna inte får någon nytta av ny kunskap.
Karin Schenck -Gustafsson
Till exempel, av 5 000 framforskade substanser inom läkemedelsindustrin går 250 till djurförsök, 5 till klinisk forskning och ETT blir ett registrerat nytt läkemedel. Resten blir ingenting.
– En annan betydelsefull faktor för resultat, säger Karin, är att den forskare som fått stipendium också har rätt att få loss arbetstid för att ägna åt forskningen. Detta gäller speciellt i den kliniska forskningen där det ibland är svårt att få ledigt från kliniken.
Insamlingsstiftelsen Kvinnor och Hälsa samlar sedan 2011 in medel till livsviktig forskning för kvinnor. Målet är att genom att stödja forskning förbättra kvinnors hälsa och livsvillkor. Stipendier ur stiftelsen kan sökas av vetenskapligt yngre, kliniska forskare som börjar närma sig disputation eller befinner sig alldeles efteråt.
I dag går en stor del av de via 1,6miljonerklubben insamlade pengarna till forskning inom hjärt- och kärl och lungsjukdomar, gynekologiska sjukdomar och hormoners betydelse, osteoporos, Alzheimers sjukdom och psykisk ohälsa. En vetenskapsgrupp under ledning av professor Karin Schenck- Gustafsson utser mottagare av de insamlade medlen. Pengarna är alltså öronmärkta för klinisk forskning inom olika områden.
Karin är sammankallande inom vetenskapsgruppen där hon tillsammans med fyra andra professorer inom olika discipliner gör ett stort jobb med att behandla de unga forskarnas stipendieansökningar. Kriterierna för att en ansökning ska behandlas är att det köns- och genusmedicinska perspektivet finns med hela vägen.
– Om inte köns och genuskriteriet uppfylls beaktar vi inte ansökningen, säger Karin. Att stödja och stärka utvecklandet av genusmedicin på alla nivåer är en oerhört viktig fråga både nu och för framtiden.
Fakta om Forskning
Klinisk forskning är forskning på patienter eller friska försökspersoner eller patientregister.
Preklinisk forskning avser studier på djur, celler/ stamceller. Det kan vara basen för blivande läkemedel eller ny medicinsk teknik innan det testas på människor.
2014 gjorde världens största forskningsinstitution (NIH) och läkemedelsmyndighet(FDA) en inventering och fann att upp till 90% av all forskning på djur och celler/stamceller var utförd på manligt kön. Detta vill man ändra på.
Det hade uppmärksammats även inom klinisk forskning speciellt inom hjärt-kärlområdet där för få kvinnor fick vara med i studier.
Detta upprop resulterade bland annat i att alla forskningsansökningar utan könsperspektiv skickades tillbaka.
Läs mer på om stipendier på www.kvinnorochhälsa.com.
Foto av Angelia Engström
