Meny
I Sverige har nästan hälften av alla 80-åriga kvinnor benskörhet – som i sin tur leder till markant ökad risk för frakturer.
– Ärftliga faktorer är viktiga men vi vet inte helt säkert varför vi har så hög risk i Sverige. Det viktigaste är dock att vi numera har bra metoder för att hitta de personer som löper störst risk och att vi kan sätta in effektiva behandlingar för att förhindra frakturer, säger Mattias Lorentzon, professor och överläkare i geriatrik.
Om man snubblar på en matta eller en tröskel och bryter en arm eller en höft kan man misstänka osteoporos. Likaså om ett eller ett par revben går sönder vid en hård kram. Annat som kan innebära risk är lågt kroppsmasseindex (BMI) och ärftlighet, det vill säga om man har en förälder eller ett syskon som har diagnosen osteoporos, eller som man vet brutit höften.
Det är känt att det råder både stor underdiagnostik och underbehandling bland kvinnor och män i Sverige. Men även diagnostiserade patienter får inte alltid rätt omhändertagande. Patientgruppen har fallit mellan stolarna.
– För att komma tillrätta med problemet behövs så kallade frakturkedjor, där sjukhusen tar ansvar för att hitta och utreda äldre frakturpatienter. I dag beror det ofta på vilken doktor man träffar eller hur påläst man själv är som patient om man ska bli utredd och få behandling eller inte, säger Mattias Lorentzon.
För många rekommenderas kalcium och D-vitamin som enda behandling, men enligt rekommendationer ska det enbart ges som tillägg till benstärkande läkemedelsbehandling.
– De allra flesta patienter har inte brist på kalcium och D-vitamin och har därför vanligtvis ingen nytta av att behandlas med det. Tyvärr får många patienter med hög frakturrisk enbart kalcium och D-vitamin och inte de välbeprövade och rekommenderade osteoporosläkemedlen som effektivt minskar risken för fraktur, säger Mattias Lorentzon.
Kontakta vårdcentralen om du misstänker att du kan vara benskör och stå på dig om det behövs. Vi behöver få ner antalet onödiga frakturer.
Runt 30 procent av svenska kvinnor riskerar att drabbas av en höftfraktur någon gång i livet. Motsvarande siffra på Island är knappt 20 procent och i Finland 15 procent.
Fakta om osteoporos
Osteoporos, eller benskörhet, är ett tillstånd där hela skelettet gradvis försvagas på grund av att mängden
ben som bryts ned överstiger mängden nybildat ben. Skelettets minskade styrka leder då till ökad risk för fraktur, som är den vanliga och allvarliga konsekvensen vid osteoporos. Kot- och höftfrakturer leder till försämrad livskvalitet och ökad dödlighet. 17 000 drabbas årligen av höftfraktur i Sverige.
Fysisk aktivitet är bra eftersom det stärker skelettet och minskar fallrisken.
En sund och balanserad kosthållning rekommenderas med ett säkerställt intag av kalcium och vitamin D. Rökning bör helt undvikas.
Frakturrisken för osteoporos kontrolleras med hjälp av ett riskvärderingsverktyg kallat Frax och diagnostiseras enkelt med bentäthetsmätning. Osteoporosläkemedel som stärker skelettet och förebygger frakturer, tillsammans med fallpreventiva åtgärder, bör erbjudas riskpatienter.
