Panikattack? Vad är det?

Ofta hör vi ordet panikattack. Ett annat vanligt ord är eller ångestsyndrom. Panikattack är en attack som kommer så plötsligt att du känner en intensiv rädsla och ett kroppsligt obehag. En rad symptom utvecklas inom några minuter, hjärtklappning, svettning, darrning, andnöd, tryck över bröstet, illamående, svindel, overklighetskänslor, myrkrypningar och värmevågor.  Det finns ofta en rädsla att förlora förståndet, tappa besinningen eller rentav dö. I påfrestande situationer kan enstaka panikattacker uppstå utan att de definieras som sjukdom eller paniksyndrom.  När attackerna återkommer frekvent och lämnar oro för nya attacker och den oron leder till ett anpassat undvikande beteende ställs diagnosen paniksyndrom.

Många utvecklar samtidigt en fobi, agorafobi, för vissa situationer och platser där man förväntar sig att drabbas av snabb attack. Köer trängsel, och allmänna transportmedel blir påfrestande.

Symptomen ska inte förväxlas med social fobi – rädsla att göra bort sig inför andras granskande blickar – tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom eller separationsångest.

Hur vanligt är panikångest?

Ungefär 10 procent av befolkningen upplever någon gång isolerade panikattacker, andra återkommande panikattacker, och några har haft panikattacker som uppnått sin maximala intensitet inom 10 minuter. En del av dessa har också haft minst fyra attacker under den senaste månaden, alternativt en attack som orsakat minst en månads oro för en ny attack.

Enstaka panikattacker är normalt och motiverar ingen behandling utöver rådgivning. Patienter med paniksyndrom kan ha ärvt en biologisk sårbarhet eller en medfödd läggning att uppleva spontana panikattacker. Denna benägenhet kan visa sig i tidig barndom i form av ett hämmat socialt beteende vilket senare i vuxenlivet kan utvecklas till paniksyndrom. Under vissa omständigheter, som vid påfrestningar, konflikter, utmattningar,  kan panikångest utlösas genom att signalflödet i hjärnans nervbanor förändras. Forskningen går framåt och patienterna får allt bättre behandlingar. 

Kombinationen av kognitiv psykologisk behandling, exponeringsträning och läkemedelsbehandling har visat sig vara framgångsrik. Behandlingen ska planeras i samråd mellan läkare och patient. I dag finns inget blodprov eller annan test man kan göra för att ställa diagnosen paniksyndrom. Den vanligaste medicinen vid paniksyndrom är serotonin-återupptags-hämmare, preparat som återställer situationen i nervbanorna.

Hur länge behandlingen ska fortsätta beror på hur bra effekt du upplever att du har, biverkningarna, din ålder och din motivation att medicinera.  En tumregel är att medicin behövs 6-12 månader, samtidigt som du kan återta din frihet genom träning och egen kunskap om ångesttillståndet. Utan psykologisk behandling kan medicineringen ta längre tid.

Behöver du information finns Svenska Ångestsyndromsällskapet som är en obunden, ideell riksförening för kamratskap och stöd.

Du hittar dem på www.panik.a.se eller också kan du ringa 08-650 70 79.