Polislarm fel för psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa kan ju vara lika biologisk som vilken fysisk åkomma som helst, men ingen ringer polisen för att hjärtat flimrar.

“Att det är polisen som larmas då en människa blir psykiskt sjuk är ett exempel på hur stigmatiserad psykisk ohälsa är. Du är ju ingen brottsling för att du drabbas av psykisk ohälsa.”

SVENSKARNA ÄR ETT av de folk i världen som lever längst. Ändå är vi mer sjukdomsdrabbade och äter mer medi- ciner än någonsin. Vården upptäcker risker och sjukdomar tidigt, sådant som förhöjt kolesterol och förstadier till cancer
– vilket är viktiga upptäckter. Med kommersiella DNA-tester kan vi till och med få veta vilken typ av sjukdomar vi even- tuellt får i framtiden. Genetiken är viktig, den kan ge svar på många av de sjukdomar som i dag inte är botbara.
Men det finns de som anser att sådant riskletande kan inne- bära faror. Oron för att vara sjuk kan i sig skapa otrygghet och ohälsa, både fysisk och kanske framför allt psykisk. Oron är en tung drivkraft.
Äldre och gamla mår allt bättre. Här skattar man sin hälsa betydligt bättre än tidigare, och både medellivslängd och lev- nadsstandard har ökat. Men de unga mår allt sämre, framför allt psykiskt, och de skattar sin hälsa betydligt sämre än tidigare generationer. Trenden går på tvären med hur det ser ut i övre medelåldern enligt en nyligen publicerad studie.
Den psykiska hälsan hos de unga tas inte på tillräckligt stort allvar hos politikerna och i samhället, skriver Padma Schrewelius på Expressen debatt. Psykisk ohälsa är ett allvarligt samhälls- problem som skapar ojämlikhet. En del orkar inte med skolan eller arbetslivet, andra blir självskadande och utvecklar miss- bruksproblem, några väljer kriminaliteten, andra härdar ut tills de kraschar i en akut stressituation.

FAKTUM ÄR ATT DE psykiska störningarna har ökat med 115 procent på tio år. Allt fler unga människor får psykiatrisk slutenvård för att de drabbats av psykos, ett allvar- ligt tillstånd där personen tappar kontakten med verkligheten och risken för att utveckla allvarligare sjukdomar ökar. Den senaste statistiken visar att antalet unga patienter som vårdas för olika typer av psykoser har ökat varje år sedan 2009. Göran Rydén, verksamhetschef för Norra Stockholms psykiatri, säger i en intervju i Svenska Dagbladet i våras att många ungdomar drabbas av psykoser efter att ha använt droger, en utveckling som oroar.

Stigmatiseringen av dem som lider av någon psykisk sjuk- dom skapar stora problem i arbetslivet då arbetsgivare ogärna anställer någon med psykisk diagnos eftersom det förknippas med problem samtidigt som takt och krav i arbetslivet har ökat och kräver stor tålighet.
Padma Schrewelius pekar på att psykisk ohälsa därmed skapar en osynlig ojämlikhet. Vi har inte råd att fortsätta låta psykisk ohälsa vara en politisk angelägenhet på marginalen, menar hon, och påpekar att jämlikhetsdebatten i dag är sned- ställd och fokuserar ensidigt på ytliga och synbara attribut.

ATT DET Ä R POLISEN som larmas då en människa blir psykiskt sjuk är ett exempel på hur stigmatiserad psykisk ohälsa är. Du är ju ingen brottsling för att du drabbas av psykisk ohälsa.
En förbättring har skett, i alla fall i Stockholm. Där lanse- rades den första psykiatriska ambulansen, PAM, i mars förra året. Det måste bli självklart att en sådan finns överallt. Enligt Sveriges Radio har bilen ryckt ut i snitt fyra till fem gånger per kväll sedan starten i mars.
Det är en stor vinst att PAM införts, den har en enorm betydelse för avstigmatiseringen. Psykisk ohälsa kan vara lika biologisk som vilken fysisk åkomma som helst, men ingen ringer polisen för att hjärtat flimrar.
I Medicinsk Vetenskap, nr 3/ 2014 står att läsa: ”Det är fortfarande oklart vad som orsakar de vanföreställningar som utmärker en psykos. Men forskarna har hittat en rad riskgener för schizofreni som de hoppas kan ge ledtrådar till orsaker och nya botemedel. Mest akut för patienterna är dock att vården tar tag i underbehandlingen av de hjärt- kärlsjukdomar som förkortar deras liv enligt en ny undersökning. Patienter med schizofreni har i snitt 15-20 års förkortad livslängd jämfört med normalbefolkningen Och den viktigaste orsaken till detta är ökad dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar. Psykiatrin och den somatiska vården måste mötas”.

 

/ Ingemo Bonnier