Meny
Den psykiska ohälsan fortsätter att öka, framför allt bland barn och unga. Fler får vård och behandling men trots det växer köerna. Det visar Socialstyrelsens nya utvärdering av vården till personer med depression och ångestsyndrom, som nu publicerats.
Psykisk ohälsa, främst i form av diagnoser som depression och ångestsyndrom, är en av våra stora folksjukdomar och ligger bakom drygt 40 procent av alla sjukskrivningar. Tendensen är att den psykiska ohälsan ökar, och då även läkemedelsförskrivningen särskilt bland flickor. Och ökningen bara fortsätter.
Det är inte kartlagt vad som ligger bakom den kraftiga ökningen. Att det är ungdomar i alla grupper som omfattas, oavsett psykosocial situation, kan tala för att orsakerna kan finnas i miljöer som är gemensamma för de flesta unga.
-Efter tio år är en tredjedel av de som för 10 till 14 år sedan upptäcktes lida av psykisk ohälsa som fortfarande har behov av vård.
Och var fjärde hade som följd av sin psykiska ohälsa fortsatt svårt att fungera med arbete eller studier i samhället, säger psykiatrifondens vice ordförande Lena Flyckt. Tio år efter diagnos stod således nästan var fjärde utanför arbetsmarknaden eller var beroende av ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen konstaterar att den psykiska ohälsan ser ut att bli långvarig. Det ökande antalet unga behöver hjälp. Och i dagsläget finns det inte tillräckligt med resurser och personal med relevant kompetens. Ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga ställer stora krav på hälso- och sjukvårdens förutsättningar att möta behovet med tidiga insatser inom elevhälsan, ungdomsmottagningar, primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin.
Även inom vården till vuxna med psykisk ohälsa finns brister. För att kunna erbjuda en bra vård behöver korrekta diagnoser kunna ställas snabbt. I samband med diagnos-ticering behöver även fysiska (somatiska) undersökningar göras liksom utredning av beroendeproblematik eller samsjuklighet menar Socialstyrelsen. Vården borde organi-seras mer som för patienter med kronisk och långvarig sjukdom som diabetes, KOL och liknande sjukdomar. Det handlar då om en bättre uppföljning över tid och att kontinuiteten i vårdkontakten stärks, menar Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen.
