Efter en stroke är det viktigt att få tillgång till bra och rätt rehabilitering, men alla patienter erbjuds inte samma hjälp.
–Rehabilitering är väldigt eftersatt ute i landet. Vi gör Neurorapporten årligen och just rehabilitering lyfter våra medlemmar alltid som något viktigt. Ofta är det den enda behandlingsmöjligheten man har för att bli bättre, konstaterar Lise Lidbäck, Förbundsordförande NEURO. Vid ett webbinarium med 1.6-miljonerklubben diskuterades vad som händer efter det akuta skedet vid en stroke.
Text: Matilda Lann
Mungipan hänger, du får svårt att prata, kanske försvinner halva synfältet. Du har fått en stroke. Sen går allting fort. Någon slår 112 och det är ilfart till akuten. Det har bildats en propp (infarkt) eller en blödning i hjärnan.
– Du måste få hjälp inom 4,5 timmar, du ska aldrig vänta och sova på saken, säger Signild Åsberg, docent och överläkare, Strokeavdelningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Så vad händer då efter det akuta ske det? Det är viktigt att påbörja rehabilitering tidigt för att få tillbaka så mycket av den förlorade funktionen som möjligt. Men Åsa Landerholm, specialist i neurologi, rehabiliteringsmedicin och smärtlindring vid neurologiska rehabiliteringskliniken Stora Sköndal, menar att det aldrig är försent att börja.
– Det finns alltid möjlighet att gå in med rehabiliteringsinsatser, så länge man kan tänka och andas och ta till sig instruktioner, även om du har större förbättringsmöjligheter tidigt, säger hon.
Vid stroke är det vanligt att tappa rörelseförmågan. Många får också problem med minnet, 20–30 procent utvecklar depression och 8–10 procent får svårbehandlad smärta. Många, drygt 30 %, får också spasticitet där musklerna ofrivilligt aktiveras och låser sig, något som kan komma ända upp till tre månader efter stroken.
– Om du inte får rätt hjälp kan lederna och musklerna efter redan sex till åtta veckor fastna i den positionende befinner sig i, därför är det viktigt att gå in och behandla tidigt, säger Åsa Landerholm.
CHRISTIN DRABBADES AV SPASTICITET
Christin Björling Widebäck som fick en stroke 2018 har jobbat hårt för att komma tillbaka till det liv hon vill leva. Hon drabbades av svårigheter med talet, men också av spasticitet i höger sida av kroppen. Mot detta får hon lokalt muskelavslappnande behandling var tredje månad.
– Kombinationen av lokalt muskelavslappnande läkemedel och sjukgymnastik är det som hjälpt mig allra mest för att komma upp ur rullstolen, kunna gå och jobba och göra det jag vill i livet.
Över landet finns stora regionala skillnader i vilken rehabilitering som erbjuds. Trots att Socialstyrelsen kom med uppdaterade riktlinjer som slår fast att det är viktigt med behandling är det exempelvis endast 15 procent av de 9 000 patienter som årligen drabbas av spasticitet som får behandling med lokalt muskelavslappnande läkemedel.
– Svensk sjukvård är bra på att ta hand om det akuta, men hos beslutsfattarna ute i regionerna så har inte rehabilitering hög prioritet i budgetarbetet, säger Lise Lidbäck, och fortsätter:
– Samhällsekonomiskt kostar det stora summor när vi medborgare inte får ha vår fulla funktionspotential, vi får större hjälpbehov och större medicinska behov, men framför allt handlar det om individens livskvalitet och förmågan att ha ett bra liv, säger Lise Lidbäck.
FYRA RÅD TILL DEN SOM DRABBAS AV SPASTICITET EFTER EN STROKE:
• Kontakta den vårdinstans du tillhör, antingen vårdcentral eller specialistmottagning |