Meny
Att mista hela eller delar av ett bröst på grund av cancer är ett stort trauma för många kvinnor. Men den som förlorat sitt ursprungliga bröst kan få ett nytt genom rekonstruktion. Allt fler kvinnor väljer i dag den möjligheten.
I vissa fall är det möjligt att rekonstruera bröstet under samma operation som det ursprungliga bröstet opereras bort. Men den kan också utföras veckor, månader eller till och med år senare. Om området strålats rekommenderas att man väntar med rekonstruktion sex till åtta månader.
Det finns flera metoder för bröstrekonstruktion att välja mellan och valet görs i samråd med läkare enligt kvinnans individuella önskemål och förutsättningar.
Efter att bröstet tidigare tagits bort behöver huden och underhuden i området töjas ut för att rymma en protes. Det görs med en så kallad expanderprotes. Den är gjord av silikon och fylld med koksaltlösning. Genom en ventil fylls protesen med koksaltlösning under några månader tills bröstet fått önskad storlek.
Fördelarna med protes är den relativt korta operationstiden och begränsade vårdtiden på sjukhus.
Nackdelarna med protes är att det krävs flera sjukhusbesök för att fylla på protesen. En risk är att protesen kan kapslas in av kroppen och att den bli hård och gör ont. Ibland måste därför ytterligare operationer göras och protesen ersättas med ny. Expanderprotes rekommenderas inte i strålad vävnad eftersom strålningen gör huden skör.
Ett nytt bröst byggs upp av hud och djupare vävnad från den egna kroppen med en så kallad ”lambå.” Ett EU-direktiv från år 2002 anger att det bör vara normen för rekonstruktion. I direktiven uppmanar man medlemsstaterna att verka för att alla kvinnor i medicinskt motiverade fall erbjuds operation med bibehållet bröst. Syftet är att på så sätt minska antalet onödiga bröstamputationer. Målet är att så långt som möjligt rekonstruera bröstet med hjälp av den egna vävnaden, och att det sker så snart det går. Det finns i huvudsak två metoder för det.
Latissimus dorsi lambå kallas den metod där man använder en muskel, fett och hud från ryggen för att bygga upp ett nytt bröst. Metoden kräver ofta att en protes läggs in under lambån för att det nya bröstet skall få önskad volym.
Fördel med den metoden är att operationstiden är relativt kort. Nackdel är att man oftast behöver en protes som tillägg för att ge önskad volym. En viss stramhet från ryggområdet kan bli bestående.
Endast ena bröstet kan opereras vid varje operationstillfälle om det behövs rekonstruktion av båda sidorna.
DIEP lambå (deep inferior epigastric perforator) är en metod som innebär att endast hud och fett bygger upp det nya bröstet. Hud, fett, nerver och kärl från den nedre delen av magen används och kopplas med mikrokirurgisk teknik till vener och artärer i armhålan, eller bredvid bröstbenet. På vissa individer är det lämpligare att använda fettkudden ifrån övre delen av stussen istället. En bröstvårta konstrueras cirka åtta månader efter ingreppet, och tre månader senare tatueras den nya bröstvårtan för att få samma färg som den naturliga vårtan. Ingreppen tar ungefär 30 minuter och görs i lokalbedövning.
Vid en direktrekonstruktion tas det sjuka bröstet bort av bröstkirurgen och plastikkirurgen lägger in en protes vid ett och samma operationstillfälle. Det blir då ett avsevärt större ingrepp än att enbart ta bort bröstet. Beslut om direkt bröstrekonstruktion operation fattas tillsammans med ansvarig bröstkirurg, plastikkirurg och onkolog.
Målet med rekonstruktionen är att efterlikna det borttagna bröstet, men det är viktigt att vara förberedd på att det är ett rekonstruerat bröst och att resultatet kan variera.
Efter operationen fortsätter uppbyggnaden av det nya bröstet under ett par månader upp till ett år, beroende på storlek, sårläkning och eventuell efterbehandlingar av bröstcancersjukdomen.
