Sepsis dödar årligen fler personer i Sverige än bröstcancer, prostatacancer och tarmcancer tillsammans. Svår sepsis har en akut dödlighet, inom 28 dagar.
Många får men för livet av sjukdomen. Trots detta är sepsis ett relativt okänt sjukdomstillstånd för de allra flesta svenskar. Enligt en färsk undersökning känner bara 21 procent till sepsis. Även inom sjukvården finns bristande kunskaper om sepsis.
Förr sade vi blodförgiftning. Det gör vi inte i dag, eftersom det är missvisande. Blodförgiftning antyder att blodet har blivit förgiftat och att det är bakterierna i blodet som är det allvarliga tillståndet, medan sepsis, som vi nu säger i stället för blodförgiftning, är kroppens reaktion på en svår infektion. Och det är ett allvarligt tillstånd.
Sepsis innebär att infektionen påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska.
Tillståndet beror på att immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen, det kan liknas vid att släppa en atombomb i kroppen. Immunförsvaret slår ut de invaderande bakterierna men slår också ut kroppens egna organ. Sepsis kan vara direkt livshotande. Och det kan gå fort. Ett problem med att identifiera sepsis är att symptomen är desamma som vid betydligt lindrigare tillstånd, som influensa, bihåleinflammationer, halsfluss och förkylningar. Sådant som vi inte genast söker läkare för, sådant som går över så småningom. Det vill säga om vi inte har oturen av att en bakterie kommer in i blodet och skapar oreda – och som kan leda till det svåra tillstånd som kallas sepsis.
Vilka bakterier orsakar sepsis?
Det finns 20–30 olika bakterier, till de vanligaste hör E- coli, pneumokocker och stafylokocker som vanligen orsakar sepsis. Oftast har den drabbade en infektion, som lunginflammation, urinvägsinfektion, halsfluss eller infekterade sår, för att nämna några. Svåra infektioner kan också uppstå kring främmande föremål. Det kan till exempel vara ledproteser, en pacemaker, konstgjorda blodkärl eller andra tillverkade föremål som förs in i kroppen.
Om infektionen inte hålls under kontroll kan bakterierna börja producera stora mängder gifter (toxin) och då drar immunförsvaret igång på högvarv. Vid sepsis bildar kroppen bland annat ämnen som gör att blodkärlen läcker vätska och blodtrycket sjunker. Blodet får svårt att transportera syre till kroppens viktiga organ som blir mycket ansträngda.
På 6–8 timmar kan infektionen bli mycket allvarlig. Sedan spelar varje timme roll för utgången, beroende på hur organen påverkas.
Symptomen kan komma plötsligt, ibland på några timmar. Feber, skakfrossa, snabb andning, svaghet, diarré, kräkningar, lågt blodtryck, förvirring, eventuellt minskad urinproduktion. Får man flera av dessa symtom ska man åka direkt till akuten. Om du misstänker att du eller någon närstående fått sepsis så kontakta omedelbart akuten.
Alla som blir svårt sjuka i sepsis blir inte helt återställda och ungefär var tionde person som får sepsis avlider.
Behandling
Sepsis måste behandlas snabbt med antibiotika, oftast direkt i blodet. I allvarliga fall av sepsis krävs intensivvård. Förutom antibiotika ges också behandling för att hjälpa de organ som inte fungerar som de ska, som extra syrgas för att förbättra syresättningen av blodet eller med vätska i blodet för att förbättra blodcirkulationen.
Sepsis är allvarligt och det är viktigt att det finns kunskap om tillståndet, tiden räddar liv. Det pågår i dag högklassig forskning på området, för att kunskap och bättre metoder för diagnostik ska bromsa eller helst förhindra att sepsis skördar nya offer.
Röda strimmor på huden är inte sepsis
Många tror att röda strimmor på huden från ett sår kan vara tecken på sepsis. Om du känner dig frisk och är feberfri är det inte sepsis. Däremot kan det vara ett tecken på att du håller på att få en infektion i såret. Sök då vård samma dag.
Av Ingemo Bonnier