Stoppa huggsexan om Arktis

Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 10 maj 2011:

Med smältande isar ökar oljeborrningen i Arktis, trots att en oljekatastrof där skulle få förödande konsekvenser. När Sverige nu blir ordförande i Arktiska rådet måste vi kämpa för ett förbud mot ny oljeutvinning, skriver miljöorganisationer och oppositionspolitiker.

På torsdag tar utrikesminister Carl Bildt över ordförandeskapet i Arktiska rådet. Under två år kommer Sverige att spela en ledande roll i arktiska frågor, vilket ger oss en god möjlighet att driva frågan om ett skydd av Arktis unika och hotade miljö.

Ett förbud mot ny oljeutvinning, destruktivt fiske och annan industriell verksamhet innanför den nuvarande islinjen bör vara högsta prioritet för den svenska regeringen under ordförandeskapet.

I Arktis hänförande och kärva natur finns ett myllrande ekosystem där djur och människor under lång tid har anpassats till att överleva och frodas i det hårda klimatet. Dessa ekosystem är i dag utsatta för svår press från klimatförändringar, föroreningar och havsförsurning. För att de ska ha en chans att klara sig i framtiden måste de skyddas från de ofrånkomliga risker som oljeutvinning och destruktivt fiske för med sig. Arktiska rådet är det samarbetsorgan mellan regionens åtta länder som ska säkerställa en fredlig dialog och arbeta för att skydda den arktiska miljön. När Sverige nu tar över ordförandeskapet i rådet får vi både stora möjligheter och ett stort ansvar för Arktis framtid.

Det är under de närmaste åren som Arktis öde kommer att avgöras. Huggsexan om Arktis hittills skyddade naturresurser har redan börjat. I Arktis finns några av jordens sista stora och livskraftiga bestånd av fisk. Där finns även stora mineralfyndigheter och energibolagen hoppas på att hitta olja och gas.

De snabbt smältande isarna och den tinande permafrosten gör det nu möjligt att komma åt dessa resurser. Många oljebolag har redan börjat borra efter olja eller har licenser för att göra det. Skulle en olycka, likt den i Mexikanska golfen, inträffa i denna sårbara miljö skulle konsekvenserna bli förödande, både för djurlivet och för de människor som är beroende av det för sin överlevnad.

På grund av kylan och sammansättningen av bakterier i vattnet bryts olja ner långsamt i Arktis. Dessutom har en oljefläckad isbjörn inte längre förmåga att hålla värmen i den arktiska kylan och riskerar att dö av köld eller förgiftas när den slickar sig ren. Samma problematik gäller sälkutar och fåglar.

Om länder och företag väljer att investera i förnybar energi och klimatsmarta innovationer i stället för i svåråtkomlig och extremt dyr oljeborrning får vi en rimlig chans både att skydda Arktis mot katastrofala oljeutsläpp och att bromsa de klimatförändringar som hotar regionen.

Vi som har skrivit under den här artikeln menar att de delar av Arktis som historiskt har varit skyddade på grund av ett permanent havsistäcke, måste fortsätta skyddas med ett starkt bindande regelverk och fredas från destruktiv industriell verksamhet, som utvinning av naturresurser och fiske. I resten av Arktis bör ingen ny oljeborrning eller djuphavsborrning tillåtas, inte heller fiske med destruktiva redskap eller på hotade fiskebestånd.

Som ett av få länder i rådet utan ekonomiska intressen i Norra Ishavet har Sverige som ordförandeland en lysande möjlighet att arbeta för att ett sådant skydd blir möjligt. Det blir inte lätt, men historien har visat att det till synes omöjliga kan inträffa. Få trodde till exempel att det skulle vara möjligt att sluta ett internationellt avtal som stoppade all exploatering och militär verksamhet i Antarktis. Men 1991 skyddades i princip alla djur och växter i 50 år och världen undvek en potentiellt storskalig konflikt om de resurser som finns där. Samma anda av samarbete och hänsyn till planeten borde kunna prägla diskussionerna om Arktis i dag, även om regelverken och verktygen för att få till stånd ett skydd skiljer sig åt mellan de två polerna.

Carl Bildts och regeringens inställning har hittills varit att det inte går att stoppa utvinningen av råvaror i Arktis. Det är inte en hållbar strategi för framtiden. I stället för att bara diskutera vem som ska ta ansvar för en eventuell oljekatastrof måste vi se till att den inte inträffar.

Vi uppmanar regeringen att under dessa år inleda processen med att förbjuda oljeexploatering och destruktivt fiske i Arktis. Förväntningarna på Sverige är och måste vara höga om den arktiska miljön ska ha en framtid.

 

Therese Jacobson, Greenpeace
Håkan Wirtén, Världsnaturfonden, WWF
Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen
Sverker Thorén, Gröna liberaler
Matilda Ernkrans (S)
Åsa Romson (Mp)
Jens Holm (V)
Dennis Kraft, Sveriges ornitologiska förening
Alexandra Charles, 1,6 miljonerklubben
Catrin Andersson, konstnär