Meny
Alltfler uppnår en allt högre ålder i vårt samhälle idag. Förbättrad diagnostik leder till en tidigare diagnos och därmed ökad livslängd. På Huddinge sjukhus forskningscentrum NOVUM bedrivs idag med stöd av utländska aktörer forskning kring orsakerna till att nervcellerna dör och demens uppstår. Den svenska enheten är idag en av de världsledande inom sitt område och de stora framstegen man gjort och att utländska aktörer står i kö för att få samarbeta.
Professor Bengt Winblad är aktiv på Huddinge sjukhus enhet för demensforskning. Projektet han arbetar i kallas KASPAC, Karolinska Institutet Sumitomo Pharmaceuticals Alzheimer Center, ett samarbete mellan svenska och japanska forskare. Framgångarna man nått har banat väg för utökat internationellt samarbete under de kommande åren.
– Vi har kommit en bra bit på väg mot gåtans lösning men än är vi inte i mål. Visionen är att inte bara hitta lindring utan ett botemedel. För att kunna göra detta krävs kunskap om orsakerna till att sjukdomen uppstår, säger Professor Winblad.
Huvudspåret är att ett onormalt äggviteämne tränger in i cellerna och dödar dem. Idag finns endast läkemedel som lindrar men inget som ger varaktig bot. Man hoppas dock att i framtiden kunna erbjuda ett effektivt vaccin mot demens.
– Min uppfattning är att det kommer att dröja ytterligare 5-10 år innan ett effektivt botemedel mot Alzheimer och andra former av demenssjukdomar finns tillgängligt. Då i form av ett vaccin. Idag finns bra symptomlindrande läkemedel som till exempel Exelon, Aricept, Reminyl och Ebixa.
Den kliniska forskningen syftar till att utveckla såväl tidig diagnostik som effektiva behandlingsstrategier och individuellt anpassad vård och omhändertagande. Man bedriver även så kallad preklinisk forskning kring Alzheimers sjukdom. Denna innefattar flera olika områden, bland annat molekylärgenetik, neurokemi, patologi, samt arbete med djurmodeller för kognitiv dysfunktion och neurodegeneration. Styrkan i hur forskningen kring demens bedrivs och förutsättningarna för framgångarna på KASPAC är enligt Professor Winblad den starka kopplingen mellan den kliniska vården, det vill säga direktkontakten med patienterna, och den basala forskningen. Tendensen är att alltfler i allt yngre ålder oroas av att ha drabbats av någon form av demens.
– Medelåldern bland patienter som söker för minnesproblem har sjunkit under den senaste tioårsperioden, från 70-75 år till 50-55 idag. Även om många av dessa endast får diagnosen Milda minnesproblem anser jag att vi som läkare har en skyldighet att diagnostisera alla som känner oro för att ha drabbats av demens påpekar professor Winblad.
Många symptom kan dock härledas till andra tillstånd. Högt blodtryck, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar kan resultera i minnesstörningar, men också stress och depression, tillstånd som förknippas till den allt vanligare diagnosen Utbrändhet.
– Det vore intressant att få göra en studie på en grupp patienter med diagnos Utbrändhet för att om tio år följa upp dessa och se om de är överrepresenterade inom gruppen demenssjuka, säger professor Winblad.
Kristin Rydberg
