Diabetes - en alldeles onödig folksjukdom

Att diabetes har blivit vår nya folksjukdom är vid det här laget uppenbart för alla och envar. Diabetes typ 2 ökar radikalt. Tyvärr ökar också diabetes typ 1, en sjukdom som är svårare att hantera och kan inte förebyggas eller egentligen botas, men det kan diabetes typ 2.

Det handlar om att ha insikt i hur kroppen fungerar, att äta rätt, motionera och hålla en lagom vikt. Detta gäller nu inte bara diagnostiserade diabetiker, alla bör vi äta som en diabetiker för att må riktigt bra och i förlängningen slippa drabbas av diabetes typ 2.

Kostrekommendationerna vid diabetes är i princip desamma som de rekommendationer Svenska Näringsrekommendationen ger för friska människor.

Det betyder att du bör äta lika mycket vitaminer, fibrer och fett oavsett om du är diabetiker eller inte.

Diabetes uppstår när bukspottskörteln inte förmår producera tillräckligt mycket insulin för att ta hand om det socker som tillförs kroppen. Insulin är ett hormon som påverkar ämnesomsättningen. Utan insulin rinner näringen rakt ut genom urinen och sockerhalten i blodet blir alldeles för hög, du får för högt blodsocker.

Viktiga frågor och svar om blodsocker.
Vad är blodsocker?

Blodsocker anger hur mycket socker som finns i blodet och mäts i Sverige i mmol per liter. Om man har sjukdomen diabetes är blodsockerhalten i blodet förhöjd.

Numera mäts sockerhalten i plasma för att ställa diagnosen diabetes. För att ställa diagnosen krävs plasmasocker på 7mmol/ liter. (Observera att gränserna är lägre vid blodsockermätning).

Målsättningen vid diabetes är att du ska må bra och ha ett blodsocker så nära det normala som möjligt. Du kan må bra just nu även om blodsockret är för högt, men ett långvarigt högt blodsocker är skadligt för kroppen. Det ökar risken för skador på kroppens organ som ögon, njurar och nerver. Ett högt blodsocker ökar också risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Symptomen på ett högt blodsocker (hyperglykemi) är att du kissar oftare och mer, att du blir trött och att du ser suddigt.

Lågt blodsocker (hypoglykemi) innebär värden som ligger på 3,5 mmol/liter eller därunder. Känneteckningar är skakningar, svettningar och blekhet. Den som har lågt blodsocker blir också slö, irriterad och har svårt att koncentrera sig. När en person som har diabetes får lågt blodsocker kallas det för insulinkänning.

Bra blodsocker vid diabetes är mellan 4–6 mmol/ liter på fastande mage och 5–8mmol/liter 2 timmar efter måltiden.

När vi äter höjs blodsockret. Det gäller därför att välja livsmedel som höjer blodsockret långsamt och som håller det på lagom nivå till nästa måltid, till exempel fullkornsbröd, baljväxter, och fullkornsris. Det är också viktigt att fördela måltiderna jämt över dagen för att få ett jämt blodsocker.

Motion är viktigt. Fysisk aktivitet sänker blodsockret. Regelbunden fysisk aktivitet är bra för alla, men framförallt om man har typ 2 diabetes där motion är en viktig del av behandlingen.

Det är hormoner som styr vårt blodsocker. Insulin är det enda hormonet i kroppen som kan sänka blodsockret. I levern finns vårt extra förråd av socker som är lagrat i form av glukagon. Glukagon höjer blodsockret. Blir vi stressade bildar vi olika stresshormoner som kortisol och adrenalin vilket höjer blodsockret.

Alkohol ökar risken för lågt blodsocker. En nattsmörgås efter festen kan förebygga insulinkänning.

Om du har infektion och då särskilt med feber stiger blodsockret. Extra blodsockerkontroller krävs för att avgöra ifall du medicinerar om du då behöver öka behandlingen.

Kom också ihåg att enstaka förhöjda blodsockervärden inte har någon som helst betydelse.

(Gun Olsson, diabetessjuksköterska)

Livsmedel och blodsocker

Att våra livsmedel påverkar blodsockret det vet vi. Här får du några enkla tumregler för att få bättre kontroll på hur ditt blodsocker reagerar på måltiden. Minns att det kan variera mycket hur olika kolhydratrika livsmedel påverkar ditt blodsocker och att det alltid är en klar fördel att välja livsmedel som får ditt blodsocker att stiga långsamt.

Glykemiskt index är en teoretisk term för hur mycket och hur snabbt ett givet livsmedel får blodsockret att stiga. Vid första anblicken förefaller det vara ett bra redskap men dessvärre är glykemiskt index inte så praktiskt att använda som man skulle önska. Ett index anger endast hur enskilda födoämnen påverkar blodsockret, alltså inte hela den måltid du äter. Dessutom är det är långtifrån alla livsmedel som är testade.

Men det finns några enkla grundregler som kan ge en fingervisning om hur en måltid kommer att påverka ditt blodsocker.

Koncentrationen av kolhydrater i måltiden

Ju fler kolhydrater måltiden innehåller, ju mer kommer blodsockret att stiga. Exempel: 10 gram kolhydrater får blodsockret att stiga med 1 mmol/l, t.ex från 5 till 6. Det rör sig om en mellanstor potatis, trekvarts deciliter ris eller pasta eller 1–2 skivor knäckebröd, eller en halv skiva mörkt bröd. Det är ungefär 10 gram kolhydrater.

Koncentrationen av fibrer

Hur många gram fibrer måltiden innehåller. Ju fler desto bättre. Fibrer hjälper till att förkorta den tid maten tar på sig att passera genom tarmarna och fördröjer kolhydraternas upptagning i kroppen vilket ger en jämnare blodsockerstigning. Pasta och ris innehåller nästan inga fibrer vilket potatis, knäckebröd och mörkt bröd gör.

Det har betydelse om livsmedlet är flytande eller fast

De flytande livsmedlen som juice, mjölk och yoghurt får blodsockret att stiga snabbare än de fasta. Kroppen kan snabbare smälta och ta upp den flytande maten.

Generellt sett är det en god idé att lägga lika mycket grönsaker på tallriken som potatis eller pasta liksom man ska se till att äta mera grovt bröd än vitt bröd.

När det gäller juice finns det en del att vara uppmärksam på; juice är flytande, det innehåller inga kostfibrer och du dricker som regel mer än 1 deciliter åt gången. Juice är därför en av de matvaror som får blodsockret att stiga mycket.

Ät lagom mycket fett och fett av bra sort

Lagom mycket fett beror på hur mycket energi du behöver för att behålla eller uppnå normalvikt. 30 procent av kaloriintaget, det vill säga av all mat och dryck, bör komma från fett. Om du behöver 2. 100 kalorier per dag ska 700 av dem komma från fett. 2/3 av det fett vi konsumerar är osynligt, det vi får genom till exempel ost, köttbullar och korv, medan 1/3 är synligt, det vill säga det som vi använder på smörgåsen och i matlagningen.

Men fett är det näringsämne som ger oss mest kalorier, ungefär dubbelt så mycket som vad kolhydrater och protein ger. Titta efter nyckelhålssymbolen, den betyder bland annat att produkten innehåller mindre fett än motsvarande, ej nyckelhålsmärkta, likartade produkter.

Det finns tre typer av fett Mättat, enkelomättat och fleromättat. Alla livsmedel innehåller en blandning av dessa tre.

Mättat fett

Mättat fett finns framförallt i feta mejeriprodukter som smör, grädde, fet ost och i charkprodukter som korv och bacon. Det finns också mycket mättat fett i choklad och bakverk. Mättat fett är hårt i kylskåpstemperatur.

Enkel- och fleromättat fett

Enkelomättat fett finns bland annat i oliver, men även rapsolja, nötter, mandel och avokado är rikt på enkelomättat fett. Fettet är mjukt i kylskåpstemperatur.

Fleromättat fett finns det mycket av i oljor som majsolja, solrosolja och i fet fisk som lax, makrill, sill och strömming. Det är mjukt i kylskåpstemperatur.

Enkelomättat och fleromättat fett ökar insulinkänsligheten.

Genomsnittskonsumtionen av fett i Sverige är cirka 82 gram per dag. Och då är det mesta mättat fett, vilket inte är bra eftersom det kan leda till hjärt- och kärlsjukdom.

Studier har visat att enkelomättat och fleromättat fett ökar insulinkänsligheten och att vissa omättade fettsyror, så kallade Omega 3 fettsyror, sänker blodfetthalten och minskar proppbildningsbenägenheten.

Fetma och diabetes är starkt kopplade till varandra. Svenskarna blir allt fetare och mörkertalet för diabetiker är stort. Man kan ha sjukdomen utan att veta om det. På två kända diabetiker går en okänd. Ett enkelt blodprov ger besked och kan vara en bra investering med tanke på följdsjukdomarna.

Stressad och utbränd

Den som har dålig kontroll över sin arbetssituation känner sig maktlös och saknar balans i tillvaron är i riskzonen för diabetes. En forskning på Karolinska sjukhuset utförd av Emelie Agardh och Claes-Göran Östergren visar att långvarig stress ökar halten av kortisol, vilket i sin tur kan leda till sämre insulinkänslighet och lägre insulinproduktion. Att leva med diabetes ställer stora krav. Man ska äta rätt, motionera ordentligt, mäta sitt blodsocker, ta sin medicin vid bestämda tidpunkter, kontrollera sina fötter. Varje dag, resten av livet. Många ger upp, tappar kontrollen, blir stressade av situationen, kanske deprimerade. Det kallas diabetes-burnout i USA där man gjort många undersökningar kring detta. Många känner sig ensamma och utlämnade i sin sjukdom.

Bäst är således att vara varsam i sitt kostintag, hålla lagom vikt, motionera och sluta stressa, helt enkelt att förebygga för att slippa drabbas av diabetes.

Blogg: Alexandra Charles

Alexandra Charles

HÖSTENS FÄRGER SPRAKAR: Sakta gick sommarens ljusa kvällar över till mörkare höstkvällar. Löven skiftar färg från gult till orange och rött!  Det är så oerhört vackert med alla färger som naturen bjuder oss på. ... Läs mer »

Donera gärna!

PG: 120 89 08-2, BG: 5591-9484, Swish: 123-338 49 89