När Sverige leder EU

Barnmisshandel och hjärtsjukdomar på agendan när Sverige leder EU

Barnmisshandel, cancer, psykisk ohälsa och hjärtsjukdomar – det är de viktigaste frågorna för Sverige att driva under ordförandeskapet i EU nästa år, anser tusen svenskar i en ny undersökning. Men det finns avsevärda skillnader mellan könen. Dubbelt så många kvinnor anser att barnmisshandel bör högprioriteras, medan betydligt fler män än kvinnor vill att politikerna prioriterar hjärt- och kärlsjukdomar.

Sverige tar den 1 juli nästa år över ordförandeskapet för EU efter Tjeckien. Som ordförandeland har Sverige möjlighet att sätta fokus på områden inom bland annat hälso- och sjukvårdspolitiken som man anser bör prioriteras inom EU. Frankrike, EU:s nuvarande ordförandeland, har till exempel lagt fokus på Alzheimers sjukdom, hälsosamt åldrande, trygga och säkra livsmedel och patientsäkerhet.

Barnmisshandel på förstaplats

I en aktuell undersökning har tusen svenskar fått ge sin syn på vilka hälso- och sjukvårdsfrågor som de anser att Sverige som ordförandeland bör driva för att ge dem extra tyngd inom EU.

Följande fyra områden anser de tillfrågade att Sverige främst bör föra upp på EU:s agenda:

  • Barnmisshandel, 43 procent
  • Cancer, 41 procent
  • Psykisk ohälsa, 33 procent
  • Hjärt- och kärlsjukdomar, 31 procent

Om man endast tittar på förstahandsvalet, det vill säga vilken hälso- och sjukvårdsfråga Sverige i första hand bör prioritera är det stora skillnader mellan kvinnor och män.

Av kvinnorna anser 32 procent att barnmisshandel är den absolut viktigaste frågan, jämfört med 17 procent av männen.

En betydande skillnad ses även när det gäller cancer som förstahandsval. Viktigast, tycker 22 procent av männen, dubbelt så många som kvinnorna, 11 procent.

Att psykisk ohälsa bör prioriteras anser 14 procent av kvinnorna mot 8 procent av männen.

Fler män vill satsa på hjärtat

Även när de gäller hjärt- och kärlsjukdom skiljer sig svaren åt. 12 procent av männen har prioriterat hjärt- och kärlsjukdomar högst, mot 7 procent av kvinnorna. Ändå är hjärtinfarkt lika vanligt bland kvinnor som män.

Kvinnor drabbas visserligen tio år senare än männen, vilket anses bero  på att det kvinnliga könshormonet östrogen har en skyddande effekt som avtar efter klimakteriet. Men av de omkring 26 000 personer som varje år vårdas på sjukhus för hjärtinfarkt är hälften kvinnor.

Politikernas lista

Enkäten har också besvarats av 213 landstings - och riksdagspolitiker som arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor. Deras val skiljer sig något från allmänhetens. De fyra områden de främst vill prioritera under ett svenskt ordförandeskap i EU är alkoholmissbruk, antibiotikaresistens, psykisk ohälsa och cancer. Barnmisshandel kommer på femte plats, medan hjärt- och kärlsjukdomar kommer på sjunde plats.

Hälsopolitiska krav

När det gäller olika hälsopolitiska insatser ställer allmänheten följande krav på EU:s medlemsländer:

  • Införa obligatoriska alkolås i bilar, 61 procent
  • Avskaffa stöd till tobaksodlingar, 54 procent
  • Införa kvalitetsregister för olika sjukdomar och vårdresultat, 53 procent
  • Uppmuntra till egenvård genom tillgänglighet till information och receptfria läkemedel, 31 procent

 

Blogg: Alexandra Charles

Alexandra Charles

MÅ BRA UNDER OCH EFTER KLIMAKTERIET: Klimakteriet är en lika omvälvande period i kvinnors liv som puberteten. Ändå vet de flesta kvinnor mycket mer om puberteten än om klimakteriet. Det vi kvinnor får höra om klimakteriet är ofta... Läs mer »

Donera gärna!

PG: 120 89 08-2, BG: 5591-9484, Swish: 123-338 49 89