Meny
Mot New Delhi!
1,6miljonerklubben samarbetar med organisationen Hand in Hand. Vi åker till Indien för att studera deras ”Womens health project”.
Hand in Hand består av en samling oberoende organisationer, vars gemensamma mål är att skapa 10 miljoner jobb bland jordens fattigaste!
Hand in Hand India startades i delstaten Tamil Nadu med inriktning mot barn, utbildning och hälsa. Hand in Hand India arbetar med fattigdomsbekämpning med ett helhetsperspektiv inom fem fokusområden:
Percy Barnevik som är huvudpersonen bakom detta fantastiska projekt har skrivit om sin resa i självbiografin ” Jag vill förändra världen” (2011)
Välkomna att följa vår färd!
Efter mellanlandning i New Delhi går färden vidare med ett litet propellerplan till Indore, där väntar ”Field Visits” i de olika byarna:
Dagen börjar med besök i ena byn Manducluster i Madhya Pradesh för att se hur Hand in Hand implementerar ett av sina hälsoprojekt – hälsospelet. En kvinna från varje by har fått gå en kurs gällande de viktigaste hygienfrågorna och hon har i uppgift att sprida informationen vidare i sin by. Då flertalet är analfabeter använder de ett spel. Ormhuvudena på spelplanen visar att frågan gäller något livsfarligt. Man slår med tärning och skall diskutera den fråga som pjäsen hamnar på.
Byarna är mycket fattiga och har stora problem med hygien och andra hälsofrågor. På bilderna nedan visas vad man ska göra och inte göra för att ta hand om sin hälsa.
Hygienfrågorna handlar om att klippa naglarna för att minimera smuts och därmed infektioner, om ordentlig handtvätt med tvål, om att ha sandaler så att man minimerar risken för sår eller maskar som kan krypa in i kroppen via fotsulorna samt om hygien vid toalettbesök samt under menstruation.
Under hälsoutbildningen som kvinnan i byn håller demonstrerar hon med praktiska exempel. På bilden nedan visar hon hur man tvättar sina händer och hur smutsigt vattnet blir.
Förutom hygienspelet och hygienföreläsningen har man också hyrt in artister som har en föreställning där de via sång och dans beskriver vikten av hälsofrågorna. Hand in Hand har även en egen ambulans som åker runt till de byar som ej har tillgång till någon sjukvård och även en fantastisk volontärläkare. Denne fine man utstrålar värme och trygghet och byborna köar för att få hjälp med sina många åkommor.
När Hand in Hands projektledare kört oss runt och visat de olika delarna inom hygienmodulen går vi över till andra delprojekt. Mikrolån, mödravård och skola. Syftet med organisationen är att hjälpa till självhjälp. Det handlar inte om att ge gåvor eller bidrag utan istället ge mikrolån samt stödjande färdighetsträning. Kvinnan på bilden visar stolt upp sin lilla butik hon fått till tack vare mikrolån via Hand in Hand.
En annan kvinna har köpt några getter för sitt lån och på så vis startat en liten business.
Det är en helt otrolig upplevelse att möta dessa kvinnor och män. Trots den smuts, sjukdomar och svårigheter de möter visar de upp en värme och en glädje. Vi välkomnas som om vi vore kungligheter och de svarar vänligt på de frågor vi ställer med hjälp av tolk. De är nyfikna och mer öppna än jag kunnat ana. Utan ord får vi en kontakt och mycket sägs med kroppsspråk och gester. Ett leende, en klapp, en tummen upp räcker långt.
Efter lunch åker vi i flera timmar ut på landsbygden. Vägarna är dammiga och fyllda med hål som vi skumpar oss fram längs. Plötsligt stannar bilen ute i ödemarken och ett av alla trasiga små hus lyser nymålat i ljusblått. Via ett Hand in Hand projekt har en förskola renoverats. Stolt och fint sitter barnen när vi får kliva in och se deras kreativa klassrum. Wow! På väggen finns allt de ska lära sig: årstiderna, bokstäverna, några djur, kroppsdelar, färger etc.
Fyllda av intryck åker vi vidare. Nu är det dags för den sista byn. Byn som är den allra fattigaste. Byn ligger vid en sjö men enbart under monsunperioden finns det vatten. Nu är det torrt och vatten är ett stort problem. Man har fått hjälp att borra en brunn, men vattnet har stora mängder kalk och är hårt. Så kalkrikt att stenarna i brunnen blivit vita och folket som dricker ofta får njursten. De är ovetandes om vad de drabbas av men Hand in Hand personalen har fått höra hur det ligger till via läkaren.
Från denna by finns inga transportmedel. Blir någon sjuk brukar denne bäras av fyra andra människor ur byn. Bäras i flera timmar till närmsta sjukhus.
Kvinnan på bilden ovan visar upp sitt ärr runt ena ögat och berättar att hon för ett år sedan vaknade på natten av att en tiger gått in i hennes hus. Tigern hade följt efter en get som klivit in.
Frågorna är många och tolken gör sitt bästa för att få med allt. Vi frågar vad de mest av allt önskar och svaren blir: att få vatten, en finare väg så att de kan ta sig till sjukhus lättare samt en bro som går över floden. Nu går det bra för barnen att ta sig till skolan, men under monsunperioden när floden är full med vatten kan barnen inte ta sig över. Det hindrar deras skolgång som de tycker är en viktig bit. Inte alla, men de som vill utvecklas och har drömmar.
Det är lätt att se alla saker som saknas, men inte lika lätt att säga hur de ska implementeras eller var man ska börja. Med stora ögon går jag runt i byn och försöker att lyssna och förstå deras situation. Det blir tydligt för mig att många faktorer spelar in. Kastsystemet och kulturen inte minst. Projektledaren förklarar att man låtit bygga toaletter i flera byar, men att få byborna att bryta sina invanda mönster tar tid. Efter mångårig tradition tar det tid att få in nya vanor och metodiskt byggs varje moment in steg för steg. Det handlar om att få människorna att förstå varför de ska göra en sak, varför det är så viktigt att använda en toalett, ha på sig skor eller tvätta sina händer.
Skyltar sitter uppe och utbildningar ges.
Charlotte Bohman, en av de huvudansvariga för Hand in Hand i Stockholm försöker sätta sig in i kvinnornas situation och förstå deras behov.
Trots all smuts och fattigdom strålar kvinnorna i sina färggranna saris. För 750 Rupies köper vi en fin sari som vi efter mycket möda lär oss att få på. En läkare kostar 400 Rupies per dag vilket motsvarar ca 50 kr. För en liten summa kan mycket göras!
Dagen lider mot sitt slut.
Det är snart dags att lämna detta fantastiska land med stora problem men som också är fyllt av vackra platser och människor med mycket kärlek och värme.
Namasté
/Gabriella
